Vasaloppsdagbok, 2 dagar kvar – IBD och Vasaloppet

De tre sista dagarna före loppet springer man omkring med en shaker i handen dagarna i ända. Det finns en massa teorier om hur man skall tanka, om man skall tanka och vad man skall tanka inför ett långlopp. Själv har jag följt ungefär samma mönster några år.

Träningsmässigt håller jag nästan en hel vecka paus, för att faktiskt återhämta mej och vila upp mej inför Vasaloppet. Det är nog det viktigaste i förberedelserna, men tätt efter kommer nog tankningen för mej. Eftersom jag har en stomi, och det då alltså fattas över 1 meter tarm i min kropp, så behöver jag vara väldigt noggrann med mitt vätskeintag. Speciellt på sommaren märker jag snabbt av om jag inte druckit tillräckligt. På vintern går det bättre, men jag försöker speciellt när jag anstränger mej, komma ihåg att dricka ordentligt.

Inför Vasaloppet tankar jag kolhydrater främst i flytande form. Jag använder mej av Vitargos Carboloader, som är en dryck som innehåller kolhydrater samt andra nyttiga ämnet. Den sista dagen före dricker jag Vitargos sportdryck, som bl a innehåller ämnen som förhindrar kramper. Jag dricker aningen mer än vad det står i instruktionerna för att jag skall vara säker på att jag har tillräckligt med vätska i kroppen innan loppet.

Det andra ”problemet” jag har är min stomipåse som hittills måste tömmas en gång under resan ner från Sälen till Mora. För att försnabba proceduren lite så brukar jag skida av spåret in i skogen en bit och tömma där, för att köa till en bajamaja tar allt för lång tid. I år har jag lite experimenterat med olika typ av föda inför långa länkar, som inte skulle producera så hemskt mycket ”som vill ut”. Det är stor skillnad på vad jag äter i hur snabbt det går genom tarmsystemet och vill ut igen, så äter man fel, får man tömma hela tiden. Nu har jag en plan i alla fall, som jag hoppas fungerar. Under loppet fäster jag också vikt på att ta in energi redan tidigt i loppet. Jag tror jag gjort det misstaget tidigare år, att jag väntat för länge med att ta in energigel, och därför t o m hunnit bli hungrig och sedan totalt tappat energin. I år hoppas jag detta lyckas bättre.

Kommentera