Idag har det varit en helt vanlig arbetsdag. På morgonen var jag dock lite extra seg, och skulle gärna ha sovit en timme eller två längre. Men det hjälps inte, upp och iväg på jobb till kl 8.
Förutom att jag var trött, så kändes kroppen också ganska mörbultad på morgonen, efter gårdagens länk. Men ju längre dagen gick, desto bättre kändes det. Så tankarna om att inte göra något alls idag ändrades mot att jag ändå skall göra någonting. Familjen har varit febersjuka under veckoslutet, men ena dottern har redan tillfrisknat och var i skolan idag, så jag tog henne med på en skidlänk. Hade ingen aning om hur länge hon skulle orka skida, speciellt efter att hon varit sjuk, men till slut blev det nästan en timmes skidning i lugn takt.
Under länken hann jag visa och träna lite klassisk skidteknik för dottern, och passade samtidigt själv på att göra lite olika övningar med och utan stavar. Det blev en bra återhämtande länk med varierande rörelser. Ett par gånger spurtade jag lite hårdare, för att få upp flåset, men i övrigt skidade jag lugnt och sakta med dottern. Man hinner prata en hel del också under en timme. Flickan fyller år imorgon, så en hel del av diskussionerna gick kring vad hon önskar sej, och hur hon hoppas hon är jättetrött efter skidningen, så hon somnar fort. ”För då går ju tiden snabbare, och det blir imorgon fortare” 🙂
Det här var sista gången jag stod på skidorna innan Vasaloppet på söndag. Ett träningspass hade jag tänkt köra ännu, och det blir på onsdag, om jag hinner.