Jo, jag har avslutat min karriär redan många gånger…Så från och med i år lovar jag ingenting, åt någondera hållet, längre 🙂 Inkommande veckoslut avgörs alltså de finska mästerskapen för veteraner i Åbo, Paavo Nurmi stadion. På en stadion som jag alltid lite hållit som min hemmastadion.
Även om jag aldrig bott i Åbo så höll jag under min karriär Paavo Nurmi stadion i idrottsparken i Åbo som min hemmastadion. Orsakerna är många, men framförallt började det kännas så efter mitt U23 EM-guld 1997 just på den stadion. Jag är hemma från Kimitoön, från en kommun som på den tiden hette Dragsfjärd, och det ligger relativt nära Åbo. Till EM-tävlingarna dök det upp en, om jag minns rätt, busslast med just Dragsfjärdsbor, som kom för att heja på mej. Det kändes som att stadion var på min sida då, och det har det gjort i många tävlingar efteråt också, både då jag vann mitt första finska mästerskap som senior 2001 och i flera Paavo Nurmi Games.
Till veckoslutets tävlingar dyker det knappast upp några ”fans”. FM för veteraner brukar inte vara så stora tillställningar vad gäller publik, men att igen få stöta på samma stadion kommer nog att väcka minnen. Några direkta målsättningar inför tävlingen har jag inte. Jag tävlar denna gång kanske mest för att vi med brorsan för evigheter sedan bestämde, att vi skulle mötas i just 40-årsklassen i ett veteran-FM. Men när man väl sätter tävlingsnummret på tävlingsskjortan, så visst dyker det där gamla adrenalinet upp igen. Jag går in i tävlingen som statistiktvåa, så skall försöka göra allt för att göra livet surt för statistikettan 🙂 Återstår att se hur det går.