Tävlingssäsongen kör igång!

Fast inte vet jag om man kan kalla det för en säsong direkt. När jag dessutom i år missar vårt egna långlopp så blir säsongen endast två lopp lång, dvs seedningstävlingen i Jämi inkommande veckoslut och så Vasaloppet första söndagen i mars.

För två år sedan skidade jag samma tävling, då på en lite tyngre sträckning än vad det blir i år. Då hade jag ingen aning om hur högt upp jag skulle kunna seeda mej, och hade väl t o m lite orealistiska förväntningar inför tävlingen. Då slutade jag harmligt nog knappa 3 minuter från led åtta. I år, med den korta vintern bakom känns det som att jag är väldigt osäker på formen. Jag har i medeltal skidat längre länkar i år jämfört med tidigare. Dessutom har jag tränat mitt näringsintag enligt tankegången ”train low, compete high”, dvs att inte ta någon extra näring på träningslänkarna, men sedan i tävling dels köra en tankning före och sedan sätta i sig energi med jämna mellanrum under tävlingen. Träningen utan extra energi har lyckast överraskande bra, så det återstår att se om det ger en boost på lördagen när jag kommer till startstrecket väl tankad med energi, och med energigel med mej i spåret.

Mitt mål när jag skidade det första riktiga Vasaloppet var att varje år ta mej framåt ett startled. Första året blev det startled nio, ifjol borde jag ha tagit mej till åttan, men då seedningstävlingen blev inhiberad så lyckades jag inte med det. I år skulle det då vara led sju i tur, men det tror jag nog är ett allt för hårt mål. Jag hoppas kunna hålla en snitthastighet (beroende på föret) där kring 12-12,5 km / h, och det borde räcka till led åtta. Så mycket hårdare än det går det nog inte att skida för mej för tillfället.

Men på lördag är vi klokare, och någon gång i nästa vecka borde Vasaloppet ha gjort upp seedningstabellerna för tävlingen, och då vet jag i vilket startled jag startar. Skall försöka njuta av tävlingen, träna på att skida med samma princip som jag tänkt i Vasaloppet, starta lugnt och se till att det finns energi kvar ända till slut, och om möjligt kunna öka på farten stegvis.