Åboland runt på fyra dagar.

Ni som läste mitt föregående inlägg, vet vilken rutt jag hade planerat cykla. Och planen följde jag också till punkt och pricka, inte alla gånger man lyckas med det 🙂 Insåg att totala sträckan inte helt och hållet räcker till att få ihop fulla 300km denna vecka, så tog en liten omväg på min sista länk hem från Dragsfjärd. Men då jag inte visste exakt hur mycket extra jag borde cykla, så visade det sig efteråt att det fattades 700m till fulla 300km…:)

Etapp ett, Ekenäs – Pargas, den tråkigaste rutten

Ingen rutt att rekommendera precis, cyklade Ekenäs – Bjärnå – Salo, sedan gamla Åbovägen till St Karins där jag vek av mot Pargas. Vägen fram till Bjärnå är väl helt ok att cykla på. Passligt omväxlande även om det där också stundvis blir tråkiga långa raksträckor. Från Bjärnå vidare till Salo hade jag motvind, vilket också bidrog till att humöret inte var det bästa.

Half way, hoping for some tailwind now… #ibdcycling #cycling #connygoesvasaloppet

A photo posted by Conny Karlsson (@2078_conny) on


Nackdelen med att cykla ensam är ju att man måste göra allt arbete själv. Efter Salo blir det ju på kartan en drygt 90° sväng till vänster vilket gjorde att vinden blev mera i ryggen. Och ju närmare St Karins man kom, desto mer medvind blev det. Men sträckan Salo – Paimio var nog det ultimata sömnpillret, lååånga raksträckor som samtidigt gick lite lite uppför, kändes som en evighet innan man kom till Paimio varifrån vägen sedan blev lite mer rolig att cykla på igen. Sista 25km fick man sedan cykla på cykelväg, som till all tur var lite trafikerad. Det kändes skönt då man inte behövde bry sig om bilar som kör förbi alldeles för nära.

Totala sträckan blev knappa 119 km.

Etapp två, Pargas – Dragsfjärd.

Efter en mellandag var det sedan dags att förflytta sej från Pargas till Dragsfjärd, till mitt barndomshem. Sträckan var 92km och vädret och föret var riktigt bra. Nästan vindstilla vid start och när sedan vinden började blåsa från norr så hade jag redan hunnit så långt att det blev medvind resten av resan. Jag hade bra med energi under turen, men mot slutet började både baken och benen kännas som att man hade cyklat en hel del.

#TourDeÅboland etapp två igång, Pargas – Dragsfjärd. Broselfie #ibdcycling #cycling #giant #pargas #dragsfjärd

A photo posted by Conny Karlsson (@2078_conny) on

Drygt halva sträckan undan. #ibdcycling #cycling #giant #tourdeåboland #kimitoön

A photo posted by Conny Karlsson (@2078_conny) on

Etapp tre, Dragsfjärd – Ekenäs, kortaste men tyngsta etappen.

Vindförhållandena idag var perfekta, lätt vind men rakt i ryggen, så kunde verkligen njuta av cyklandet den första timmen. Hade ett snitt på drygt 27km/h den första timmen och då försökte jag köra så att jag sparar energi. Efter två timmar var ännu medelhastigheten en bra bit över 26km/h även om terrängen blev lite mer kuperad. Från Bjärnå och hem till Ekenäs blev det sedan tungt. Baken var sjuk och benena började tappa kraft och jag kom aldrig egentligen in i någon bra cykelrytm längre. Var tvungen att stiga upp ur sadeln med jämna mellanrum för att lätta på trycket och därför blev det hackig cykling. Men hem kom jag, och trött är jag, och får konstatera, att om jag är såhär trött efter 300km (nästan) på fyra dagar, så är nog formen för en eventuell Vätternrunda (cykellopp på 300km) väldigt långt borta ännu. Jo jag vet, det är lättare att cykla i grupp, och på sådana evenemang, precis som på Vasaloppet, hittar man alltid lite extra energi bara av allt folk omkring sig.

Kommentera